Stiftat i Bertil Ohlins anda. Verkar i svensk liberal tradition.

Se debatterna från Ohlininstitutets opinionsbildningskonferens

23 februari 2015|

Nu finns samtliga debatter från Ohlininstitutets opinionsbildningskonferens på Vimeo.

Inclusive Growth lanseras i Helsingfors

17 februari 2015|

Magma logoDen 18 mars lanseras ELF:s och Ohlininstitutets nya antologi Inclusive Growth in Europe i Helsingfors, i samarbete med tankesmedjan Magma.

Karl Wennberg från Ohlininstitutets styrelse medverkar i evenemanget. Se info nedan:

Conditions for growth: Managing the Nokia Shock

Why the impact on Finland of the collapse of Nokia’s mobile phone business and the Russian economy has been surprisingly small

Think tank Magma in cooperation with the Bertil Ohlin Institute in Sweden invites you to the launch of a new report and a book on

Wednesday, March 18, 2015 at 12.00 – 13.15 at Café Esplanad, Pohjoisesplanadi 37, in Helsinki

 With the rise of Nokia mobile phones, the Finnish economy increasingly relied on the success of a single company. As exports of telecom equipment collapsed to practically zero, the global economy simultaneously experienced its deepest recession after World War II. This was followed by the downturn in the economy of Finland’s largest trading partner, Russia.

Considering that the Finnish economy has suffered several shocks the consequences have been relatively mild. The living standard of the average Finn has suffered fairly little and unemployment remains on single digit levels.

In Managing the Nokia Shock economist Roger Wessman explains why this has been the case, touches upon the lessons of the experiences and tackles the unavoidable question: Where is Finnish growth going to come from in the future?

 

Programme:

 

12.00 Opening of the seminar Björn Sundell, Head of Research, Think tank Magma

12.10 Managing the Nokia shock, Roger Wessman, independent economist

12.30 Conditions for growth, Karl Wennberg, Professor, Stockholm School of Economics & board member at the Bertil Ohlin Institute

12.45 Discussion

 

A light lunch will be served from 11.50.

 

Please register here before March 12th.

 

Welcome!

Kategorier: Nyheter

Hur förändrar den digitala omställningen medielandskapet?

11 februari 2015|

Under opinionsbildningskonferensen den 5-6 februari debatterades digitaliseringen under rubriken: ”Hur förändrar den digitala omställningen medielandskapet?”

Medverkande: Carl-Johan Bergman, chefredaktör på DT, Charlotta Friborg, publisher på UNT, Olle Lidbom medieanalytiker. Moderator: Karin Pihl

Ny skrift – Det öppna samhället och dess fiender 2015

10 februari 2015|

lennart_nordfors-495x675I dag utmanas liberalismen från flera håll på samma gång. Motståndet kommer såväl från Sverigedemokraterna,  som påstår att mångfald i ett samhälle är en omöjlighet, som från vänsterns motstånd mot den liberala, ”borgerliga demokratin” , som från vitt spridda föreställningar om strukturell rasism som bortser från individens ansvar och fria val.

Det är, som Lennart Nordfors förklarade i 2014 års Ohlinföreläsning, dags att ta fram filosofen Karl Popper igen. I storverket ”Det öppna samhället och dess fiender”, som gavs ut för 70 år sedan, formulerar Popper ett kraftfullt försvar för människans förmåga till upplysning och idén om alla människors samhörighet.

Lennart Nordfors upptäckte Popper under ett 70-tal präglat av en stark vänstervåg. Popper bidrog med filosofisk klarhet i det tidigare mer intuitiva motstånd som Nordfors hade mot den i studentkretsar förhärskande marxismen. I Ohlinföreläsningen förklarar Nordfors varför Popper behövs lika mycket nu som då.

Nu finns föreläsningen utgiven som skrift – på Ohlininstitutets hemsida.

Det är även möjligt att se en inspelning från föreläsningen samt den efterföljande diskussionen, där författaren Lena Andersson och UNT:s politiske chefredaktör Håkan Holmberg medverkar.

Inclusive Growth i medierna

9 februari 2015|

Liberala Nyhetsbyråns chef Svend Dahl skriver i flera liberala tidningar om Ohlininstitutets nya antologi Inclusive Growth in Europe, under rubriken ”Den viktiga sociala rörligheten”.

Det är rimligt att tänka sig att en större låglönesektor kan bidra till att fler får jobb snabbare.

Samtidigt riskerar människor att fastna i jobb med låga löner och osäkra villkor.

Den risken ökar dessutom i spåren av digitalisering och globalisering, som gör att många, även kvalificerade, jobb kan automatiseras eller flyttas till den plats i världen där de kan utföras till lägst kostnad. Parallellt med detta växer både antalet jobb som kräver hög utbildning och antalet helt okvalificerade jobb.

Att göra klassresor uppåt har aldrig varit enkelt.

Risken är dock att utvecklingen på arbetsmarknaden gör det som alltid varit svårt så gott som omöjligt.

Den utmaningen står i centrum för Bertil Ohlininstitutets nya antologi ”Inclusive Growth in Europe”, där forskare och debattörer resonerar kring hur det välstånd som digitaliseringen och globaliseringen för med sig kan komma alla till del, i form av både jobb och social rörlighet, mellan generationerna och över ett yrkesliv.

I Blekinge Läns Tidning skriver Olof Kleberg om boken, under rubriken ”Jämlikhet behövs – ny liberal insikt”.

De senaste trettio åren har präglats av ökande klyftor mellan kapital och löntagare. Och mellan högutbildade och lågutbildade. Globalisering och teknologisk revolution tillsammans har samverkat mot detta resultat.

Nu har ekonomisk forskning visat nackdelarna med den hårdföra marknadsfilosofin i Milton Friedmans anda som enbart satte tillväxt i centrum.

Därför har alltfler instanser börjat diskutera ”inklusiv” tillväxt i stället för ”intensiv” tillväxt, det vill säga en tillväxt som kommer alla till del och som inte bara ser till höjden av produktionstillväxt mätt i BNP.

 

 

 

Kerstin Brunnberg om mediernas utmaningar

9 februari 2015|

IMG_3067

Kerstin Brunnberg, överintendent för Statens Centrum för Arkitektur och design, tidigare bland annat vd för Sveriges Radio samt ordförande för Statens Kulturråd, höll det avslutande anförandet under opinionsbildningskonferensen på temat ”Utmaningar och möjligheter i ett nytt medielandskap.” En inspelning av föredraget kommer att läggas upp inom kort – här finns det i textform!

……………………

Linnélärjungen Peter Forskål hann för sin mycket för tidiga död, med något som än idag är giltigt för den svenska offentligheten och – tryckfrihet och yttrandefriheten i

I sin sen indragna skrift Tankar om den borgerliga friheten pläderade han framsynt för behovet av ”varje individs oberoende innebär en rätt att få sina personliga rättigheter garanterade en av dem vara ”oinskränkt skriffrihet.

Forskål var liberal och vände sig mot en påtvingad återhållsamhet med att säga och sprida sin uppfattning. Hans syfte vara inte bara för egen del utan för att han ansåg i en tid när det fanns en period av frihetliga rörelser att ”En vis regering lämnar menigheten hellre lägenhet att yttra sitt missnöje med pennor än med andra gevär”

Forskål var en föregångare när han påpekade att “det enda alternativet till våld är tryckfrihet” och att yttrandefrihetens uppgift är” ett upplyst publikum.

Forskål var vid den här tiden inte ensam om dessa tankar i England hade censuren avskaffats 1659 och författare och filosofer resonerade som Forskål.

Censuren i Sverige avskaffades 1766 och stiftades också tryckfrihetslagstiftningen och offentlighetsprincipen 1.0. Under den korta tiden fram till 1772 års statskupp kom det ut 80 periodiska tidskrifter och 2000 politiska skrifter.

Gustaf III:s statskupp satte stopp för det men efter hans död återkom den initierade lagstiftningen och formades till 1809 års grundlag om tryckfrihet.

  • Det finns anledning att erinra om tre saker – sedan så länge har Sverige utmärkt sig för att ha grundlagsfäst tryckfriheten och offentlighetsprincipen. Så väl har uppsåtet och själva konstruktionen varit så samstämda; tryckfriheten, offentlighetsprincipen, ensamansvaret, meddelarskyddet och den särskilda rättegångsförfarandet med jury. Och så väl har denna grundlag respekterats – och kombinerats med ett presstöd som fungerat i den analoga världen och det finns anledning att också påminna om det uttalande som riksdagen gjorde 1975 om massmediernas uppgift som granskare och informationsgivare. Massmedierna bör ge den information som är nödvändig för att
    medborgarna ska kunna ta ställning i samhällsfrågor. De
    förtroendevalda bör genom massmedierna få löpande information om
    enskildas och organisationers uppfattning i politiska frågor.”
  • Massmedierna bör som allmänhetens företrädare granska och kontrollera
    de inflytelserika i samhället.-

Det kan tyckas vara fel att gå bakåt när man ska tala om framtiden, men det är angeläget att peka på den vikt som ändå lagts vid massmediernas roll. Till det kan man lägga att Sverige vid inträde i dåvarande EG lyckades försvara den svenska lagstiftningen.

Med jämna mellanrum återkommer naturligtvis krav från politiken, organisationer och olika intressen krav på förändringar i för allmänheten ogynnsam riktning, men de det räcker enligt men uppfattning med att peka på några mediegranskningar som IB, Osmo Vallo, Galna Ko-sjukan, avvisningarna av de egyptiska medborgarna, Valstugereportaget, Bofors, Telia, järnrörsskandalen, Expressens jobb om tillgången på illegala vapen och polisens register över romer och granskningen av SCA, för att visa journalistikens betydelse.

Samtidigt med detta ser vi idag en rad för journalistiken stora hot som svårligen bemästras annat än av journalistikens själv – vilket är lätt att säga.

De finns anledning att peka på tre områden:

Det minst besvärliga är de senaste 20 årens rätt avsevärda framväxt av PR branschens olika funktioner. Det finns ju egentligen inget att säga om mer än att det skapar merarbete för att komma förbi mörkläggning, nedtystningsarbete, dokumentförstöring, avböjda intervjuer, inom någon myndighet t o m efterforskning av källor och likande. I Financial Times skriver Andrew Edgecliffe-Johnson rätt uppgivet om hur det i USA går 4,6 PR personer på en journalist .

Med tanke på detta är många av de senaste årens genomförda granskningar rätt imponerande.

Men ett exempel på PR maskineri är ju att SAS:s kundtidning drogs in därför att den beställda artikeln av Per Svensson om extremhögern i Skandinavien retade upp Fremskrittspartiet i Norge, varpå hela upplagan drogs in – ett anmärkningsvärt agerande som vi allmänt nog diskuterat för lite. Nu lyckades inte aktionen helt för på väg hem från Helsingfors lyckades jag hitta ett kvarglömt ex i stolsfickan och det lämnar jag nu till Dig Per eftersom Du inte har något eget.

 

Det andra och mer hotfulla har varit de upprepade försöken att ändra i Tryck och yttrandefrihetslagstiftningen i syfte att göra den vad man kallar teknikoberoende. Här har experten och journalisten Nils Funcke spelat en avgörande roll försöken inte fullföljts.

Funcke har dessutom varit den som mer än andra kritiserat försämringar som ändå skett – bl. a ett sånt är försämringen av den offentlighet som är så avgörande för den demokratiska kontrollen genom att sekretessbelägga uppgifter som svenska myndigheter får eller samlar in som ett led i internationellt samarbete.

Det finns anledning – för medborgarnas skulle att fortsatt vara vaksam på försämringar som skulle minska allmänhetens insyn och kunskap. D v s att inte minska offentligheten. Professor Olof Jörgensen har för Nordicom visat att rättsreglerna för offentliga och hemliga dokument och data dels ser olika ut i Norden, dels att det skulle kunna vara bättre – inte minst på det digitala området.

Det tredje området är det hot som journalistiken lever under – både i Sverige och ute i världen. Det har ökat och måste diskuteras och skapas förståelse för. Är det något som förhindrar människors rätt till insyn, kunskap, förståelse och att vara informerad om vad som sker i deras värld och samhälle, så är det jakten på att stoppa journalister at utföra sitt uppdrag. Det är djupt tragiskt både rent mänskligt och rent demokratiskt.

Det fega mord och hot mot journalister mitt i deras yrkesutövning är också ett uttryck för det förakt som finns för demokratin och yttrande- och informationsfrihet. Journalistisk är till för att ge oss alla trovärdig och allsidig kunskap om väsentliga ämnen. De parter som vill dölja sanning eller skrämma till tystnad hotar oss alla, men journalisterna blir det verkliga offren och måltavlorna Därför angår detta oss alla och medvetandet om vad som pågår i olika form både i Sverige och i andra länder, måste diskuteras Det krävs att vi alla förstår mer vad som sker än det brutala mordet.

Det är riskfritt att döda en journalist skev dåvarande chefen för BBC Global News Richard Sambrook i rapporten Killing the Messenger för organisationen National News Safety Institute (INSI). Rapporten är avsedd att väcka medvetandet hos världens ledare och medieägare om det mycket höga pris som betalas för rapportering om obekväma sanningar från och i länder där yttrandefrihet betraktas med förakt.

Rapporten innehåller en rad viktiga rekommendationer och förslag till att förbättra läget, bland annat att IMF, Internationella valutafonden, ska ta med möjligheterna för journalister att kunna arbeta fritt, som ett mätindex för att bevilja ekonomiskt stöd. Sambrook kallar det ”impunity index” d v s ”skadefrihets- index”. Frihet för media är fundamentet i yttrandefriheten och ett mål att kämpa för är, att ingen journalist ska behöva offras för yttrandefriheten brukas.

Så tunn är gränsen mellan liv och död för de som tar ansvaret för att granska och blottlägga de andra inte vill ska komma oss till del, det vi helt enkelt inte ska få veta.

Ett fjärde och större hot men också möjlighet är ändå digitaliseringen och med den Internet och det känns genant att tala om det som ett hot. Men för att bemästra och använda digitaliseringen till det goda den kan, krävs också kunskap, samarbete och att inse dess problem för att kunna lösa dem. Den enorma fördel vi har av Internet och digitaliseringen i form av utblick, upplysning, utbyte och demokratisk tillgänglighet vi idag får, ökar kunskap och möjligheter. Alla kan nå ut som skribenter och opinionsbildare.

Men för att utvinna fördelarna måste vi se nackdelarna.

Presstödets konstruktion som hittills byggt på en analog utveckling är mer eller mindre överspelat och måste snarast ersättas av något annat stödsystem som inte innebär innehålls-eller kvalitetsbedömningar om vi ska slå vakt om fria och obundna medier.

Idag är affärsmodellen för journalistik ur led. T ex tillgodogör sig Google för mycket av intäkterna av journalistik, vilket borde diskuteras mer än det gör.

Idag finns alla möjligheter att undvika de redaktörsstyrda journalistiska medierna till förmån för sajter, bloggar, inlägg, grupper som man själv gillar och sympatiserar med. Vi vet också att de sk ”nyhetsundvikarna” ökar. Nyhetschefen Peter Horrock på BBC myntade för många år sen beskrivningen predikningar för de redan frälsta – d v s åsikter som utmanar, som ger en annat perspektiv kan man undvika. Möjligheterna till desinformation är inte ringa.

Motvikten till just det här står det redaktörstyrda medierna vars ansvariga utgivare går i god för att den information som görs tillgänglig här är trovärdig, sann och relevant. Helt enkelt därför att det är journalistik. Det vi ser nu är tidningarnas får man säga senkommen omställning till nya affärsmodeller som också kan återvinna en publik. Men då krävs än mer av modiga ägare, innovationsförmåga men också statligt stöd.

Det statliga stöder är slopad digital moms – en helt obsolet konstruktion i dagens läge, en utbyggd digital infrastruktur för att alla ska kunna ta del av medieutbud digitalt- det är ren demokratiförsäkring: Lika viktigt är att skolan idag utbildar elever i vad gäller som jag publicerar något men framförallt att ha kunskaper i källkritik och därmed också kunna välja trovärdiga nyhetskällor. Det är det vi med det helsvenska ordet kallar ”media literacy” och som bör ingå i läroplanen.

För medierna gäller att för dagens publik att skapa innehåll som också ger sammanhangen och förståelse för vad som händer, i former och tillgänglighet är i nivå med en oerhört digitalt kunnig publik. Men också att förstå hur innehåll kan bli nödvändigt just i rätt kanal, på rätt skärm vid rätt tillfälle och också ge det jag inte visste att jag skulle vilja veta. Att kanske skära innehållet på en annan ledd. Därför har tidningarna inte bara kunniga journalister utan också medarbetare med helt nya kompetenser som snarast förvärvas på hackatons eller inom spelindustrin eller kan analysera ”big data” bättre än andra.

Nya inititativ som appen Readly som gör at jag kan prenumerera på ett par tidningar ungefär som på låtar på Spotify provar jag just nu eller likande nederländska Blendle som drar till sig användare under 35 kan visa vägen till , eller Economists app. Espresso.

Reuter lanserade igår sin nya TV tjänst, en app som erbjuder TV nyhetssändningar i den längd Du vill ha. Det viktigaste av allt är nu att ta betalt och på olika sätt, konventionell betalvägg eller i form av en atikelprenumeration.

Självklart sker samma förändring när det gäller annonser och på den punkten är dagens och morgondagens läsare lika beroende om inte mer, av att kunna se vad som är en annons och vad som är redaktionell text. När Buzzfeed, enligt Financial Times skriver om 11 skäl till varför duschen är det bästa på hela dagen att då måste det framgå att det ät tvålfabrikanten Dove som står för det innehållet. Eller när Wall Street Journal lånar ut sina journalister till annonsmakarna kanske man måste se till att en eventuell granskningen av den annonsören sker med andra journalister.

Digitaliseringen är inte över, den kommer med ständigt nya möjligheter som också kan vara det som möjliggör en starkare offentlighet och öppenhet men det ligger som ett tredelat kontakt mellan oss medborgare staten och journalistiken. Det bör vara möjligt om medierna och staten tillsammans också förstår att förklara offentlighetens betydelse och upprätthålla respekten för det och om medierna också beskriver och berätta om de journalistiska uppdraget och hur vi genomför det. Till politikerna uppgift hör också att inte ge möjligheter till Google att sudda ut fakta.

Det är ett ansvar som är tredelat mellan oss medborgare att förstå vikten av att vilja veta mer än det vi själva förmår leta upp

Man bör betänka att detta för att journalistiken och offentligheten ska fortsätta vara lika starka och behovet av en fri press beskriver professorn i konstitutionell rätt Thomas Bull i en intervju med Sveriges Radios Lena Beijerot som att att det fria ordet väger upp Sveriges behov av en författningsdomstol.

”Den fria pressen har fyllt i viss mån samma funktioner alltså att vara en nagel i ögat , höll jag på att säga, på makthavarna att ställa frågor och om man har en fungerande offentlig debatt då så blir det ju väldigt svårt att genomföra en lagstiftning som skulle kunna kränka några enskildas rättigheter eller vara på något annat sätt illa genomtänkt Sen finns det många andra faktorer som kan spela en roll där, men visst har massmedia och den svenska tryckfriheten framförallt och dess långa historiska arv en betydelse här som gör att vi aldrig riktigt sett något stort behov av en sådan här institution.”(Thomas Bull ur God Morgon Världen, Sveriges Radio den 22 juli 2012)

Därför kan Expressendomen som nu prövas i Högsta domstolen leda till ett domslut som i värsta fall kan leda till att journalistiken avstår från att använda ovanliga och okonventionella metoder, som i sig kan innebära att viktiga fakta undanhålls medborgarna.

Det vore att vrida ett fredligt vapen ur händerna på journalistiken. Det drabbar inte primärt medierna utan medborgarnas kunskap och det samhälle de lever i.

 

 

Kategorier: Arrangemang

Vilka reformer behövs i mediepolitiken?

9 februari 2015|

Under Ohlininstitutets opinionsbildningskonferens debatterades dagens mediepolitik under rubriken: ”Vilka reformer behövs i mediepolitiken?”

Medverkande: Gunilla Kindstrand, chefredaktör på Hälsingetidningar, Thomas Mattsson, chefredaktör på Expressen, Per Olsson, statssekreterare vid kulturdepartementet samt Jesper Strömbäck professor i journalistik och media vid Mittuniversitetet. Moderator: Karin Rebas.

Kategorier: Inspelningar, Nyheter

Medierna och demokratin – Olle Wästberg

9 februari 2015|

Ohlininstitutets årliga mediekonferens gick av stapeln i Uppsala den 5-6 februari.

Ohlininstitutets ordförande Sofia Nerbrand inledde med välkomstord. Därefter höll diplomaten och publicisten Olle Wästberg ett anförande på temat Medierna och demokratin, följt av kommentarer av Hälsingetidningars chefredaktör Gunilla Kindstrand och GP:s kulturchef Gabriel Byström.

Mer från Ohlininstitutets opinionbildningkonferens

6 februari 2015|

Diskussionen har bland annat kretsat kring vems ansvar det är att opinionsbildning når alla i samhället för mer aktiv roll i demokratin och högre grad av integrering. Att exempelvis lokala medier används i Sfi-utbildningen för att skapa ett tidigt lokalt engagemang och förståelse för det lokala samhället.
Är det staten eller marknaden som har ansvar för att alla får tillgång till mediekonsumtion?
Vilka är tidningskonsumenterna och vilka subgrupper går att fånga in ytterligare för att bredda läsarkretsen. Hur får man unga att bli mer intresserade av tidningar, nyheter och samhällsdebatt då antalet läsare av papperstidningar går ner.
Jesper Strömbäck höjde här en varning då, ännu inte publicerad, forskning visar att barn som ser sina föräldrar läsa tidningen i högre grad blir nyhetskonsumenter själva. Med den digitaliseringsgrad som nu sker är denna syn mindre förekommande och är därför inte lika lätt att applicera då digital mediekonsumtion inte är lika lätt att ta efter.

Antalet passiva nyhetskonsumenter har också minskat. Förr när det endast fanns två kanaler att titta på fick man ta del av en högre grad slentriannyheter. Personer som normalt sett inte konsumerade nyheter blev då passiva konsumenter av de nyhetssändningar som sändes i tablån. Detta sker inte alls i samma utsträckning idag när underhållningskanalerna breder ut sig och valbarheten är större. Hur kan vi få ofrivilliga nyhetskonsumenter att passivt konsumera nyheter? Genom vilka kanaler kan vi nå dessa personer via, är det via YouTube eller är det via spelappar?

Dagen avslutades med en presentation av Christian Kierkegaard från Danske Medier som berättade om hur Danmark reformerat deras presstöd till de privata medierna.

IMG_3055Diskussion dag två om media och lokalpolitik
Karin Rebas, Cecilia Krönlein, Mathias Färdigh, Hans Lingeborg och Kristina Mattsson

Kategorier: Nyheter

Opinionsbildningskonferensen är igång

5 februari 2015|

Bertil Ohlininstitutets årliga opinionsbildningskonferens i Uppsala, där årets tema är medierna och demokratin har börjat!

Olle Wästberg

Vi har fått höra Olle Wästberg diskutera med Gabriel Byström och Gunilla Kindstrand om de demokratiska utmaningarna i det nya medielandskapet. Kulturminister Alice Bah Kuhnkes statssekreterare Per Olsson utvecklade gårdagens nyhet om den kommande presstödsutredningen och tillkännagjorde att den skall vara färdig redan i maj. Han sa också att 35 miljoner av det befintliga presstödet skall användas till utveckling av mediers digitalisering. Presstöd och reklamskatter avverkades samt den EU-aktuella momsfrågan på pappers vs. digitala medier.

Olle Wästberg, Karin Rebas, Thomas Mattsson, Gunilla Kindstrand och Karin Rebas

IMG_3048

 

 

 

Kategorier: Nyheter